Vilka ministrar det finns i Danmark !

Ordene er ikke mine, men min ven Räknenissens. Jeg tror han har oversat hver eneste kronik Haarder har skrevet - og en mængde andre, herunder Kai Sørlander, Gade Jensen, Hedegaard, Bent Jensen, David Gress m. fl.




Datum: 10-07-04 22:19 http://www.jp.dk/meninger/ncartikel:aid=2654718

Offentliggjort 7 oktober 2004 03:00

Krönika: Fler invandrare ska i arbete

Av Bertel Haarder, minister för flyktingar, invandrare och integration samt minister för utvecklingsbistånd (V)

Ska vi bryta det sociala arvet för nästa generation invandrare måste vi
bryta mönstret med familjeanknytningar och få ut båda föräldrarna på
arbetsmarknaden, skriver dagens krönikör. Både den danska och den tyska
välfärdsstaten är beroende av befolkningens deltagande på arbetsmarknaden.
Välfärdssystem finansieras genom beskattning av arbetsinkomster, och om en stor
grupp nya invånare - invandrare och efterkommare - arbetar markant mindre än
andra befolkningsgrupper resulterar det i ett fattigare samhälle för alla. Denna
sanning dokumenteras ännu en gång i den nya rapporten från Rockwool Fondens
Forskningsenhet och det tyska Institute for the Study of Labor (IZA).

Rapporten bidrar med analyser av de stora integrationspolitiska
utmaningar som Danmark och Tyskland står inför, och är med sin komparativa
ansats ett välkommet bidrag till integrationsdebatten. Jämförelser med andra
länder är en fruktbar källa till ny kunskap som kan sätta den danska
integrationsinsatsen i perspektiv och visa oss hur vi kan lära oss något av
andra länder. Jämförelsen mellan Danmark och Tyskland är särskilt intressant
eftersom de två grannländerna i stor omfattning delar invandringshistoria - från
en omfattande rekrytering av gästarbetare på 1960-talet till invandrarstopp 1973
- men ändå har uppnått olika resultat på integrationsområdet.

Där man i Tyskland har varit bäst på att få in invandrare på
arbetsmarknaden har vi i Danmark dessvärre varit "bäst" på att få in invandrare
i beroende av bidragsinkomster. Jämförelsen med Tyskland visar alltså att det är
möjligt att skapa en bättre integration på arbetsmarknaden i Danmark. Det ska
dock noteras att rapportens intervjuundersökningar för Danmark bara omfattar
åren 1999 och 2001, och att regeringens utlännings- och integrationspolitik
därför inte kommer till uttryck i analyserna. På det sättet kan rapportens
resultat ses som ett vittnesbörd om synder i det förflutna. Jag tvivlar dock
inte ett ögonblick på att många av rapportens budskap fortfarande är aktuella,
och att vi ska fortsätta att arbeta för en förbättrad integration av utlänningar
i Danmark.

Rapporten från Rockwool Fonden och IZA belyser bland annat varför
Tyskland har varit bättre än Danmark på att få invandrare i arbete. Som en av
förklaringarna pekar rapporten på att de ekonomiska incitamenten att komma i
arbete är minst i Danmark. För regeringen är det avgörande att de offentliga
bidragen har en sådan storlek att det alltid kan löna sig att arbeta. Därför
införde vi 2002 en intjäningsprincip. Den innebär att endast personer som har
vistats i Danmark i minst sju av de senaste åtta åren har rätt till fullt
socialbidrag. Alla andra kommer under den sjuåriga intjäningsperioden att ha
rätt till ett offentligt bidrag som minst motsvarar de studerandes SU.

I gengäld kan de under intjäningsperioden behålla en större del av
sina arbetsinkomster så att det kan löna sig bättre att ta deltidsarbete.
Härutöver införde regeringen förra året ett tak för hur mycket samhället kan
betala ut i hjälp till mottagare av socialbidrag, starthjälp och
introduktionsbidrag. Målet var också i detta fall att se till att arbetslösa
alltid har ett ekonomiskt incitament att arbeta.

Rapporten dokumenterar vidare att allt för många arbetslösa
invandrare i realiteten inte står till arbetsmarknadens förfogande. Hela 49
procent av de arbetslösa invandrarna i Danmark - mot 40 procent i Tyskland - var
respektive 2001 och 2002 inte aktivt jobbsökande och beredda att omedelbart ta
ett arbete. Särskilt illa stod det till med de arbetslösa invandrare i Danmark
som tog emot socialbidrag. Endast 30 procent av dessa invandrare stod vid
undersökningstidpunkten i realiteten till arbetsmarknadens förfogande. Vi måste
kräva att arbetslösa utlänningar och danskar gör en aktiv insats för att få
arbete - även om de inte kan få drömjobbet. Viljan att arbeta ska förefinnas -
annars ska penningkassan slås igen. Regeringen har därför sett till att det har
skett en skärpning av reglerna för anställningsbara arbetslösa att stå till
arbetsmarknadens förfogande.

Dessutom är de nya aktiva erbjudandena ett effektivt redskap för att
kontrollera att man står till förfogande. Slutligen har det skapats rätt att
etablera en statlig tillsyn över kommunernas bedömningar av vem som står till
förfogande.

Rapportens analyser visar att den högre arbetsmarknadsanknytningen bland
invandrare i Tyskland också kan bero på att Tyskland har varit bättre än Danmark
på att attrahera invandrare med högre utbildningsnivå. Regeringen vill attrahera
fler kvalificerade invandrare till Danmark. Vi införde därför sommaren 2002
Jobbkort-systemet som gör det lätt och snabbt för utlänningar att få
uppehållstillstånd i Danmark om de har kvalifikationer som är efterfrågade på
den danska arbetsmarknaden.

Samtidigt arbetar vi för att stärka kvalifikationerna hos de
invandrare som kommer till landet med svaga förutsättningar. Som framgår av
rapporten är språkkunskaper (i danska eller tyska) och yrkesutbildning som
genomgåtts i Danmark eller Tyskland avgörande för invandrarnas
sysselsättningschanser. Alla nykomna utlänningar som faller under
integrationslagen ska i dag delta i danskutbildning och regeringen förbereder
med sitt förslag till nästa års budget att snabba upp danskutbildningen - vi
kallar det "turbodanska". Ju snabbare det danska språket kommer in hos nykomna
utlänningar, ju snabbare får de möjlighet att klara sig ute på arbetsmarknaden.

Dessutom har regeringen i september inbjudit arbetsmarknadens parter till
en diskussion om hur vi realiserar målsättningen om livslång uppkvalificering
och utbildning till alla på arbetsmarknaden. I det sammanhanget ska vi bland
annat titta på hur vi genom vuxen- och efterutbildning säkrar en bättre
integration av invandrare och efterkommare. När det gäller efterkommarna som är
födda i Danmark och de invandrare som kommer till Danmark som barn är det
regeringens målsättning att de ska fullfölja en utbildning likvärdigt med andra
barn och ungdomar i Danmark. Detta är dessvärre långt ifrån fallet i dag.

En analys från regeringens Tänketank om utmaningar för
integrationsinsatsen i Danmark visar att alltför många unga invandrare och
efterkommare faller bort från sin utbildning. På yrkesutbildningarna är
bortfallet ända uppe i 60 procent. Detta är en oroväckande statistik.
Tänketankens rapport dokumenterar att de unga invandrare och efterkommare som
har vuxit upp i hem där båda föräldrarna är ute på arbetsmarknaden klarar sig
väsentligt bättre än andra ungdomar.

De tidigare reglerna om familjeanknytning har dessvärre i allt för hög grad
bidragit till att bevara ett mönster där barn t o m i andra och tredje
generationen har vuxit upp i hem där föräldrarna har dåliga kunskaper i danska
och bara begränsad anknytning till arbetsmarknaden. Ska vi bryta det sociala
arvet för nästa generation måste vi bryta mönstret med familjeanknytning och få
ut båda föräldrarna på arbetsmarknaden. En av orsakerna till att många unga
invandrare och efterkommare klarar sig dåligt i det danska utbildningssystemet
är att de - tillsammans med många danska ungdomar - har svårt att leva upp till
de läs- och skrivkrav som ställs på utbildningarna. Det är därför viktigt att vi
får bort alla överflödiga utbildningskrav.

Regeringen har börjat med att lätta kraven på kunskaper i engelska på
social- och sjukvårdsbiträdesutbildningen. Vi har dessutom satt i gång med att
kartlägga möjligheterna att skapa fler praktiska ingångar till olika
utbildningar. Jag hoppas att vi kan införa lärlingsliknande praktiska ingångar
till långt fler utbildningar, så att de unga får möjlighet att visa vad de duger
till i praktiken innan det avgörs om de kan tas in på en utbildning.

Samtidigt har regeringen i sitt förslag till budget för 2005 avsatt
100 miljoner kronor de kommande fyra åren under rubriken "Bättre integration".
Medlen ska bland annat användas till att stärka utbildningsvägledningen till
unga invandrare och efterkommare och deras föräldrar, till att stärka
undervisningen i danska som andraspråk i folkskolan och på yrkeskolorna och till
att införa ett särskilt bidrag till praktikplatsuppsökande arbete på yrkesskolor
med många invandrarelever.

Av rapporten framgår det att tät kontakt med danskar respektive tyskar har
ett positivt samband med invandrares sysselsättningschanser. Dessutom pekar
rapporten på att invandrares sysselsättningschanser kan försämras om de bor i
ett område med hög koncentration av invandrare. Dessa analysresultat om
betydelsen av sociala nätverk och av bostadsområdet stärker mig i tron på att
ghettobekämpande är ett av de viktigaste insatsområdena i
integrationspolitiken.

Regeringen har just denna vår lanserat en strategi mot ghettoisering.
Med strategin som bland annat omfattar en ny modell för anvisningen av bostäder
i allmännyttan samt läxhjälp och frivilligt arbete i de mest utsatta
bostadsområdena har de första stegen tagits till att bryta ner de
parallellsamhällen som i dag hindrar invandrares integration på arbetsmarknaden.
Brottsförebyggandet är en viktig punkt i sig själv.

Rapporten ger belägg för att kriminaliteten är långt mer utbredd
bland invandrare både i Tyskland och i Danmark än den är bland resten av
befolkningen. Det kriminella beteendet är särskilt utbrett bland unga män från
icke-västerländska länder. Med regeringens strategi mot ghettoisering har vi
inlett en brottsförebyggande satsning som bland annat omfattar hembesökssystem,
mentorsystem samt idrotts- och fritidserbjudanden i de utsatta ghettoområdena.
Insatsen är målinriktad mot barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än dansk
som bedöms ha en särskilt utsatt situation – t ex ungdomar som inte är i gång
med en ungdomsutbildning, är socialt belastade, eller som är på väg ut i eller
har begått brottslighet.

Regeringen har under sina första snart tre år uppnått viktiga
resultat på utlänningsområdet. Antalet nykomna utlänningar har minskat och det
har givit oss mer lugn och ro till integrationsarbetet. På integrationsområdet
finns det fortfarande en del att göra, inte minst när det gäller integration på
arbetsmarknaden. Förändringar på detta område kan knappast skapas på annat vis
än genom långt segt arbete. Med de initiativ som vi har sjösatt när det gäller
arbetsmarknaden, utbildningssystemet och integration i de utsatta
bostadsområdena kan vi förbättra integrationen av utlänningar i Danmark.

Om Rockwool Fonden och IZA om 10 eller 20 år väljer att upprepa sina
analyser förväntar jag mig därför att de danska integrationsresultaten kommer
att se något bättre ut.
---