tirsdag, september 13, 2005

Ofrene kommer til orde

i avisen. Meget usædvanligt og interessant. Hvis svenske ofre for kriminalitet dannede en forening, ville den uden sammenligning være landets største. (Ex. "Grov misshandel: 67.000 pers. om året).

" Dom bär så mycket ondska, mörker och hårdhet"
Det var min yngste sons kamrater som blev rånade på Kungshällagatan i lördags. Min son hade precis gått därifrån, det kunde alltså lika gärna varit han som blev drabbad.

Vi bor på Videdal, och jag har två tonårsgrabbar. Här går det inte en vecka utan någon incident i omgivningen. Grabbarna som blev utsatta i lördags känner sig kränkta, ledsna, mordiska och säkert även rädda. De hotades med pistol, en sparkades i magen, en annan i huvudet. Det är ett skrämmande hat som växer. Hatet vänder sig mot dessa invandrarungdomar som gör brotten. Som förälder är det numera lönlöst att försöka uppfostra barn i andan att ”alla är lika värda” och så vidare. Snart tror man inte själv på det längre.
De utsatta pojkarna kände på sig vad som var på gång och hann kasta in mobiler och mp3-spelare i buskarna innan överfallet. Vilken värld de tvingas växa upp i!
Min yngste son (15 år) sa i måndags att han aldrig skulle skaffa barn och låta dem växa upp i Husie. Inte utan krigsutbildning, mer eller mindre. Flera gånger under det senaste året har jag upplevt hur min söner nästan inte vill berätta för mig allt hemskt dom upplever. Dom vet hur rädd jag blir. Dom bär så mycket ondska, mörker och hårdhet – som dom vill skydda mig ifrån. Ska det inte vara vi föräldrar som skyddar barnen?
Var är glädjen, kärleken och humorn? Åsa


"Debatten verkar ha snöat in fullständigt på unga förövare"

Vad som förvånar mig är att debatten verkar ha snöat in fullständigt på unga förövare. I tisdagens Sydsvenskan marginaliserar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, det hela genom att kalla rånarna för ’snorungar’.
Jag blev själv rånad på min mobiltelefon på morgonen den 1 januari av en man i 35–40-årsåldern. Han snor helt enkelt bara åt sig min telefon och springer. Först är inget vapen inblandat, men när jag kommer ikapp honom vänder han sig utan förvarning och hugger mig sex gånger med en kniv. Det är aldrig något hot utan bara ett rent uppsåt att ta mitt liv, då huggen riktas mot ansikte, hals och överkropp.
När sedan polisen i mars månad anhåller en man för rånet är det däremot en ung man som står anhållen, vilket är helt åt helsike. Har debatten om rån och våld gått så långt att även polisen väljer att söka efter unga förbrytare?
Det känns också lite underligt när en kriminalkomissarie går ut stort och kaxigt i Sydsvenskan och talar om ’en samhällsparasit som skall utplånas’ när min gärningsman forfarande vandrar fritt på Malmös gator nio månader efter ett oprovocerat mordförsök.
Jag har inga svar på vad som borde göras, men det känns som om det Malmö jag växte upp i blir värre för varje år som går. De insatser som görs är alldeles för lite, alldeles för sent. Kanske borde det vara på sin plats med en ordentlig debatt angående medborgarnas säkerhet, samt en allvarlig diskussion angående hur brottsoffer behandlas av staten och den offentliga sektorn?”
Daniel

http://sydsvenskan.se/malmo/article119279.ece

The Stockholm Syndrome
gidsler for en offentlig angst der har erstattet tidligere tiders tillid og fællesskab ? Livet er skrøbeligt, det offentlige samliv endnu skrøbeligere. Et snapshot:
The Local, Stockholm,
Rush hour madness
The number 4 bus was packed this week: the Swedish summer is truly over.So instead of taking my favourite seat - just after the bus'saccordion midriff - which I've been enjoying for the last few weeks (a smallthing, I know, but you can't put a price on legroom), I made my way to theback of the bus................................
http://www.thelocal.se/article.php?ID=2052&date=20050908&PHPSESSID=f7fbe9a7f

Exit ondskan ?
Pudelns kärna - Amos Oz

"Med andra ord var de moderna samhällsvetenskaperna det första allvarliga försöket att sparka ut både godheten och ondskan från den mänskliga scenen. För första gången i sin långa historia fick Det Goda och Det Dåliga vika sig för idén att det alltid är omständigheterna som har det yttersta ansvaret för mänskliga beslut, mänskliga handlingar och, inte minst, mänskligt lidande. Det är samhällets fel. Det är den olyckliga barndomens fel. Det är politikernas fel. Kolonialismens. Imperialismens. Sionismens. Globaliseringens.
Så började det stora världsmästerskapet i offerskap.För första gången efter Jobs bok fann sig djävulen stå utan arbete. Han kunde inte längre spela sitt gamla spel med de mänskliga sinnena. Satan fick sparken. Nu härskade moderniteten.
Nåja, tiderna kan ändras igen. Satan må ha blivit avskedad, men han förblev inte arbetslös.

1900-talet fick uppleva den kallblodigaste ondskan i mänsklighetens historia. Samhällsvetenskaperna förmådde inte förutsäga, bemöta eller ens förstå denna moderna, högteknologiska ondska. Ofta maskerade sig 1900-talsondskan som reformism, idealism, som omskolning av massorna för att "öppna deras ögon". Totalitarismen såldes in som världslig frälsning för somliga, men till priset av miljontals liv."
"I dag när vi har slunkit ur den totalitära ondskans grepp har vi enorm respekt för kulturer. För skillnader. För pluralism. Jag vet att det finns människor som är beredda att döda dem som inte är pluralister. Satan fick nytt jobb hos postmodernismen; men den här gången ligger jobbet på gränsen till kitsch: en liten och hemlig samling "dunkla makter" är skyldiga till allting, från fattigdom och diskriminering och krig och växthuseffekten till 11 september och tsunamin. Vanliga människor är alltid oskyldiga. Minoriteter har aldrig fel. Offer är per definition moraliskt rena."
http://expressen.se/index.jsp?a=435520
View Guestbook Sign Guestbook
Powered by iguest.net