Naivister og menneskets natur

Kai Sørlander, forfatter og filosof, Brønshøj (foto © Snaphanen)
Da demokratiet lod optimisterne få held til at klassificere pessimisterne som fremmedhadere og islamofober, begav det sig ind på en katastrofekurs. Og de medier, som har medvirket til at vedligeholde illusionen, har en særlig skyld, skriver kronikøren. [..]
Umiddelbart er der én ting, som falder i øjnene. Det er den åbenlyse asymmetri mellem den måde, hvorpå optimister og pessimister rubricerer hinanden. Hvor optimisterne gør pessimisterne til fremmedfjendske og dermed onde, nøjes pessimisterne med at gøre optimisterne naive. Dæmoniseringen er ensidig.
- Hvad skyldes denne asymmetri i parternes bedømmelse af hinanden?
Jyllandspostens kronik

Tragedie igen allerede da jeg hørte de første nyheder om drabet kl. 13, kunne jeg skrive drejebogen færdig i hovedet, to timer inden den forelå. Schizofren eller psykotisk myrder tilfældig 8 årig på gaden. Hvorfor ? En 4-5- dobling af retspsykiatriske patienter på 10 år, en uforholdsmæssig stor del indvandrede, samme lave antal sengepladser, 40 % schizofrene, allerede dømte for kriminalitet har ingen kontakt med sygehusvæsnet ( - svenske 2003 tal) - Ugeskrift for Læger 2003. Det skal gå galt gang på gang. Og det værste er det det vil fortsætte. Og hvem er de egentlige skyldige i dette? Spørgsmålet er retorisk.

- Det svenske paradoks er: da tragedien endegyldigt af samfundsingeniørerne var elimineret - fra den svenske virkelighed såvel som fra bevidstheden, - re- installerede den sig hurtigt og blev hverdagsagtig - "vardagsbrott" : 250 mord, 4100 voldtægter, 76.000 grov misshandel - og nu går det kun én vej, den gale. Åttaåring mördad av psykdömd

"Det kommer hända varje år" Tre av klinikens patienter har mördat

Francis Fukuyama: Identitet og Migration
Via Dick Erixon: at påstå der findes en svensk, national identitet, er at sværge i Svenska Kyrkan. Eller værre endnu - som at tordne mod bøsser og kønsneutrale ægteskaber samme steds.
- I tres år har der kun været en nationalfølelse - nationalismen. Selv de udmærkede Timbro folk rører ikke nationalstaten med en ildtang, selvom de bare skal løfte hovedet fra skrivebordet og kigge ud af vinduet, for at finde den. Her er de helt enige med Politiken, der idag bundtede Dansk Folkeparti sammen med de serbiske ultranationalister (se nedenfor). Deres fornægtelse af nationalstaten, kan bringe dem nærmere Beograd og Baghdad hurtigere end de forestiller sig:

"Moderna liberala samhällen har svaga kollektiva identiteter. Postmoderna eliter, särskilt i Europa, anser sig ha utvecklats bortom identiteter definierade av religion och nation. Men om våra samhällen inte kan hävda positiva liberala värderingar, kommer de att utmanas av invandrare som är mer säkra på vem de är."

"Multikulturalism - förstådd inte bara som tolerans av kulturell mångfald utan som ett krav på lagligt erkännande av rättigheter för etniska, religiösa och kulturella grupperingar - har nu etablerat sig i alla moderna liberala demokratier."

"Varje persons sociala status har avgjorts av vad man presterade snarare än vad man tilldelats; den är en produkt av individens talang, arbete och ansträngning snarare än i vilken familj man råkar födas. Medborgarens livsberättelse har varit sökandet efter uppfyllande av inre strävanden snarare än att uppfylla komforma uppgifter reglerade av familj, släkt, klan eller präst ... I traditionella muslimska samhällen skapas individens identitet utifrån vilka föräldrarna är och den sociala miljön; allt - från släkten och den lokala imamen till strukturen på staten - förankrar den egna identiteten i en viss variant av islamisk tro. Det är inte fråga om valfrihet."

"Moderna liberala samhällen i Europa och Nordamerika tenderar att ha svaga identiteter; många hyllar sin egen pluralism och multikultur och argumenterar i praktiken att deras egen identitet är att inte ha någon identitet. Men faktum är att nationella identiteter fortfarande existerar i alla dagens liberala demokratier. Dessa nationella identiteters natur är dock olika i Nordamerika och Europa, vilket kan förklara varför integration av muslimer är så svårt i länder som Holland, Frankrike och Tyskland."

Erixon skriver:
Detsamma gäller Sverige. Fukuyama pekar på det europeiska hyckleriet, även om han inte uttrycker det så. Jag menar att integrationen inte fungerar därför att etniska svenskar inte erkänner att det finns en svensk identitet, där under ytan. Man låtsas att den inte finns, och hävdar att det finaste av allt är att inte ha någon identitet. Det får två konsekvenser: man kan inte assimilera nya människor in i den svenska kulturen om man stängt dörren och sagt att den inte finns. Därför känner sig invandrare utestängda.
Prospect Magazine:Identity and Migration
og apropos identitet:
Schools must 'confront the problem of marginalised white pupils'
Many pupils lack a sense of identity

Radio Søvndal
I modsætning til statsministeren, som pludselig har fundet ud af, at Danmarks Radio ikke er upartisk, har SFs leder Villy Søvndal ikke oplevet nogen fordrejning i nyhedsdækningen. Og Søvndal taler sandt. Det har han virkelig aldrig oplevet. Hvordan skulle SF-lederen også komme på den tanke, at DR fordrejer, når mediemastodonten altid vinkler nyhederne præcis, som Søvndal ville have gjort, og således dagligt bekræfter Søvndal og den øvrige opposition i, at deres vinkel på dagens hændelser netop ikke er en særlig vinkel, men den eneste naturlige måde at betragte verden på?
- Det underlige er, at de borgerlige politikere, der hårdnakket hævder at sidde inde med regeringsmagten, ikke har opdaget, at DR tilhører Villy Søvndal. Derfor bliver de år efter år troligt ved med at pålægge danskerne en DR-tribut, som institutionen kan bruge til journalistiske kampagner med det formål at fremkalde et andet flertal ved næste valg. Og regeringen kan kun takke befolkningens høje oplysningsniveau og sunde dømmekraft for, at denne ensretning af meningsdannelsen hidtil ikke er lykkedes.
- Som DRs Afghanistan-kampagne atter har bekræftet, et det for sent at sætte ind mod politiseringen af Danmarks Radio. Institutionen styres nemlig med fast hånd af de ansatte, hvis knusende flertal står langt til venstre for den halvdel af befolkningen, der kunne tænke sig at stemme på partierne bag den nuværende regering. Derfor er der ikke andet at gøre end at politisere bestyrelsen og give den øget magt over programmernes indhold. Kun på den måde kunne der måske en gang imellem blive plads til andre synspunkter og vinkler end Villy Søvndals.
Lars Hedegaard, Groft Sagt, Berlingske