Exit, kapitel 2: Världsmästarna
Exit Folkhemssverige - en samhällsmodells sönderfall
Zone Rosengård
To politifolk alene med en truende, stenkastende folkemængde. Stemningen er for truende til at de vover køre fra stedet. De vil blive angrebet det øjeblik de kører derfra. Én trækker pistolen som en sidste skanse. Klart - det hele var polisens skyld. SE filmen.Här drar polisen vapen på Rosengård
Bilderna i de filmade sekvenserna visar inledningen till oroligheterna på Rosengård. Sydsvenskan kan i en film, tagen av en privatperson, visa hur polisen drar vapen – omgiven av barn. Händelsen ska utredas.
Sydsvenskan
Jelved ......
minder om en spøgelsesbilist, der kører mod de desorienterede og dyttende radikale vælgere, men mener sig på rette vej.
Ralph Pittelkow
»Överskridandets fetischism«
Stjernfelt och Thomsens Kritik av den negativa uppbyggligheten (utkommen i Danmark för två år sedan) sätter fingret på en tendens som inte är ny, men därmed inte mindre märklig – tvärtom.
Konstnärer och författare verkar aldrig sluta intala sig själva att de ingår i ett avantgarde, och kritiker underblåser gärna uppfattningen i sin längtan efter den sexigt rebelliska konstnären.
Stjernfelt och Thomsen utvidgar dessutom sin kritik till att innefatta andra delar av samhället – kyrka och skolväsende – där samma tendens syns: en upplevd auktoritet (tradition, form, kronologi, regler …) anses förtryckande och brott mot den per definition bra. Thomsen kallar det ”överskridandets fetischism”. Det är givetvis en konservativ hållning, men framför allt ett slags no nonsense-attityd: författarna har inget tålamod med tomt prat, smartheter, poser och annat som kan användas som genväg för att framstå som substantiell. Kritik av den negativa uppbyggligheten drivs av något så otidsenligt som en tro på det sanna och det vackra.
Essä Frederik Stjernfelt och Søren Ulrik ThomsenKRITIK AV DEN NEGATIVA UPPBYGGLIGHETEN
»Överskridandets fetischism«
Stjernfelt och Thomsens Kritik av den negativa uppbyggligheten (utkommen i Danmark för två år sedan) sätter fingret på en tendens som inte är ny, men därmed inte mindre märklig – tvärtom.
Konstnärer och författare verkar aldrig sluta intala sig själva att de ingår i ett avantgarde, och kritiker underblåser gärna uppfattningen i sin längtan efter den sexigt rebelliska konstnären.
Stjernfelt och Thomsen utvidgar dessutom sin kritik till att innefatta andra delar av samhället – kyrka och skolväsende – där samma tendens syns: en upplevd auktoritet (tradition, form, kronologi, regler …) anses förtryckande och brott mot den per definition bra. Thomsen kallar det ”överskridandets fetischism”. Det är givetvis en konservativ hållning, men framför allt ett slags no nonsense-attityd: författarna har inget tålamod med tomt prat, smartheter, poser och annat som kan användas som genväg för att framstå som substantiell. Kritik av den negativa uppbyggligheten drivs av något så otidsenligt som en tro på det sanna och det vackra.
Essä Frederik Stjernfelt och Søren Ulrik ThomsenKRITIK AV DEN NEGATIVA UPPBYGGLIGHETEN
»DR: Det fremmedfjendske og stærkt nationalistiske svenske parti Sverigedemokraterne «
Det er ikke til at vide om DR citerer Helsingør Dagblad, eller om de selv har efterforsket sagen og resolveret at de hellere må betegne partiet sådan. DF afviser iøvrigt at kende til sagen:
Dansk Folkeparti har hjulpet det fremmedfjendske og stærkt nationalistiske svenske parti Sverigedemokraterne med at finde lokaler og overnatningsmuligheder i Danmark til partiets årsmøde. Det skriver for Helsingør Dagblad.
Mødet skal holdes "på en dansk lokalitet et sted på Sjælland i omegnen af København", siger partisekretæren Björn Söder.
Riksårsmødet, som Sverigedemokraterne kalder deres årlige landsmøde, finder sted i dagene fra den 27. til den 29. april.
Dansk Folkeparti hjælper svenske kolleger
det kunne være DR skulle melde sig ind i den svenske publicistklub. Her er en mere end almindelig interessant tekst:
Publicistklubben förkortas PK eller om " hur Sverigedemokraterna bäst systematiskt ska förtalas av pressen"
Majority in Brussels not native Belgian
BRUSSELS – No less than 56.5 percent of the population of Brussels is of foreign origin. In 1961 that figure was just 7.3 percent.
"That is an impressive and unique development from a European, or even a world perspective," says sociologist Jan Hertogen.
According to his calculations 28.5 percent of Brussels residents held a foreign nationality in 1991. In addition to that, 4.5 percent were naturalised or new Belgians. The number of foreigners stabilised at 26.3 percent in 2005, but the number of new Belgians grew to 30.2 percent.
<< Home