”Det galna kvartseklet”

3 artikler, samma länk. Stor tack til Räknenissen.
Från Berlingske Tidende
”Den multikulturella drömmen är över”
av Karen Jespersen
Tidigare förhärligade den internationella pressen det multikulturella samhället. Nu hörs nya röster om att det finns gränser för hur stora skillnader ett samhälle kan inrymma.
-------
Danmark har inte lika stora problem med integrationen som Storbritannien. Vi har varit bättre på att styra invandringens omfattning och på att säkerställa samhällets grundvärden som en gemensam utgångspunkt, till gagn för såväl danskar som invandrare. Men det finns fortfarande en stor risk för att uppsplittringen blir djupare och parallellsamhällena griper kring sig. Därför ska vi inte heller begå samma misstag som Storbritannien och böja oss för muslimska särkrav på samhällets inrättning.
Tvärtom ska vi lyssna till de ganska barska varningar som nu hörs från människor som Wolf och Rieff – inte bara till Storbritannien men till hela Europa. Wolf talar om att samhällen som inte bygger på en gemensam förståelse för demokratiska grundvärden blir förtryckande eller kommer att stå på randen till inbördeskrig. Rieff skriver att den stora utmaning som Europa står inför är att undvika att multikulturalismen utvecklas till allas kamp mot alla. Denna uppgift får alla Europas andra problem att verka triviala, anser han och konkluderar: ”Drömmen om det multikulturella samhället är över”.

Invandrare och deras efterkommare får alltmer sin information från arabiska satellitkanaler
Av Naser Khader, medlem av Folketinget (R) (Politiken)
En ung man i min familjs bekantskapskrets uttalade efter terrorhandlingarna i London: »Det skulle jag också ha kunnat göra ...«. Jag blev alldeles skakad.
Den unge mannen med arabisk bakgrund är född och uppvuxen i Danmark, och han håller på med en bra utbildning. Så vad i all världen har fått honom till att inte bara säga sådana saker, utan också att känna sig stå på terroristernas sida och nästan önska att han hade varit med om de fruktansvärda handlingarna i London?
- Den frågan har spökat i mitt bakhuvud ända sedan dess, och jag kan bara gissa kring förklaringarna. Men en av de saker som jag har kunnat konstatera under de senaste åren är att invandrare och efterkommare som bor i Danmark i allt högre grad får sin information från de arabiska satellitkanalerna. Särskilt hemländernas officiella kanaler.
Med Lögstrup på Nörrebrogade
(Lögstrup: Dansk filosof 1905-81)
Sörine Gotfredsen , journalist och teol. kand.
Förtroende är en skröplig känsla, och även om danskarna inbördes verkar hysa den mer än de flesta måste man på vissa ställen slåss för att bevara den
-----------------
Nyligen promenerade jag en tur nerför Nörrebrogade i Köpenhamn. Inte för att jag hade något ärende i det området, utan för att det är en upplevelse att då och då befinna sig i omgivningar som inte längre liknar Danmark. Mitt på Nörrebrogade mellan beslöjade kvinnor, kiosker med blinkande ljus och billig polsk cola i fönstren samt en litet annan idé om gatuestetik än i den övriga staden märker jag plötsligt att min spontana känsla mot andra inte längre bärs av förtroende.
Avståndet mellan oss är nämligen enormt, och jag känner inte människorna omkring mig. Jag förstår inte blicken i deras ögon, och jag kan inte begripa vad de skrattar åt, jag kan bara vara säker på att det varken har att göra med Ulf Pilgaard eller den senaste karikatyrteckningen av statsministern i någon av landets tidningar.
- Vi talar inte samma språk, vi har inte samma religion, och jag känner olikheten som ett ändlöst flöde som påminner mig om att med den – med olikheten – automatiskt följer all vaksamhet. Det är bara mänskligt, för det måste komma reaktioner när man bryter upp ett homogent samhälle, och känslan av vaksamhet är instinktiv på samma sätt som törst och svält och ånger. Oavsett hur många gånger jag befaller mig själv att inte vara på min vakt, är jag det fortfarande, för förtroende blir till misstänksamhet när man plötsligt känner sig omgiven av så mycket okänt att man själv hamnar i rollen som främlingen. (word dok.)
http://upl.silentwhisper.net/uplfolders/upload6/drommenoverkje.doc
Bensinskatteupproret
i det store land holder bilen "glesbygden" befolket:
Till Finansminister Pär Nuder
Vi, landets bilister, har tröttnat. Vi har fått nog.
Den höga bensinskatt ni utsätter oss för ger oss inget annat val än att protestera. För många av oss är bilen alldeles nödvändig. Den hjälper oss att pendla till jobbet och att klara vår vardag. Fortsätter ni att beskatta oss bilister så högt som idag kommer många att sluta jobba då det inte lönar sig längre.
Bensinskatten hotar jobben!
I vårt avlånga och glesbefolkade land är det nödvändigt för de flesta att ha en bil för att kunna köra till jobbet och sköta sin vardag. I dag är det för många lönt att gå hemma på a-kassa istället för att jobba på grund av regeringens bilpolitik.
Vi kräver därför:
Sänk bensinskatten!
Ta bort momsen på bensinskatten!
Inför samma låga moms på bensin som för kollektivtrafik, alltså 6% istället för som idag 25%!
Med bilvänliga hälsningar:
http://www.bensinskatteuppror.se