Svensk velfærd lever på renoméet

fra 70 ernes i en stadig nedadgående spiral. Sagt kort: Svenskeren får mindre velfærd for flere skattekroner end sammenlignelige EU lande. Årsagerne er mange: For lav tilvækst, reminicenser af en generøsitet der ikke længere er råd til, indvandreunderhold på helt op til måske 300 mia kroner om året (Lars Jansson, Mångfald eller Velfärd, 2002). Fortsætter det i denne takt, er velfærden helt slut om 15 år (Timbro-analyse)

Rapport fra Svensk Näringliv:

http://www.svensktnaringsliv.se/


2004-11-11 11:15
Sverige – ett EU-land bland andra

Fredrik Segerfeldt, Svenskt Näringsliv



– Flera länder, med lägre skattetryck, kan mycket väl mäta sig med Sverige när det gäller offentliga välfärdsutgifter per invånare. Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland har i genomsnitt 86 procent av det svenska skattetrycket, men hela 95 procent av vår välfärd. – 1980 hade Sverige hela 47 procent mer resurser per invånare till offentlig välfärd. 1998 hade vi bara 18 procent mer. Österrike och Danmark har till och med mer resurser till välfärd än Sverige, medan Tyskland och Nederländerna bara har något mindre. Det svenska välfärdsförsprånget har ätits upp av en för låg ekonomisk tillväxt.

– Myten om det svenska undantaget är just en myt. Världens högsta skatter ger inte världens bästa välfärd.

download bogen 61 sider:
Ladda ner boken (PDF 1,29 MB)