Filmet voldtægt

med billede og lyd via mobil.
Hvad kan beskytte svenske kvinder imod en epedemi af overgreb? Ikke nok så mange kameraer. Formentlig ingenting. Men hvordan kan politiet i en mindre by som Helsingborg, være så lang tid om at nå frem at forbryderen først skal til at hive bukserne op? De ringes op inden voldtægten. (Ekstrabladet oplyser han er tyrker - for AB er det som sædvanligt irrelevant, hvad det jo også er, når avisens ærinde er at beskytte en uduelig regering)

Polisen kunde gripa brottslingen- på bar gärning
Caroline förföljdes av en våldtäktsman och ringde larmcentralen med mobilen. - Det är en kille som följer efter mig, skrek hon, innan hon våldtogs. Allt filmades - och visas i kväll av Efterlyst i TV3.
Caroline, som egentligen heter något annat, var på väg hem genom Stadsparken i Helsingborg när hon upptäckte att en man följde efter henne. Skriker på hjälp Hon ringde larmcentralen på mobilen, där en kvinna frågade: -Var någonstans? -I Stadsparken. Men innan larmcentralen nått polisen går mannen i parken till våldsamt angrepp på Caroline. På bandet hörs hur hon skriker på hjälp: -Neeeej,..aj..nejoh.. Under hela övergreppet är mobilen påslagen, och våldtäkten filmas av en övervakningskamera. Tack var den greps våldtäktsmannen strax efteråt, han hann inte ens hann dra på sig byxorna. Två års fängelse Mannen, 27 år, och har nu dömts till två års fängelse för våldtäkt. Han var tillfälligt på besök i Sverige och ska utvisas efter avtjänat straff.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,712640,00.html
video
http://www.aftonbladet.se/atv/player.html?catID=10&clipID=3384

Et essay / foredrag af orientalisten Tim Pallis
Har Islam mange ansigter eller er Islam én?
word dokument
http://files.upl.silentwhisper.net/upload1/Islam_ansigter.doc

En fortid, men ingen fremtid
Dagens Nyheters fhv. redaktør, der nu bor i USA:
Mot slutet av ett intressant samtal kring samspelet USA, Kina, Indien - som konkurrenter men också kontrahenter för dynamik i världsekonomin - frågade Tim Russert: "Var har vi Europa i allt det här?"
Efter någon sekunds fundering svarade Friedman: "You've got to have a museum somewhere." (Någonstans måste vi också ha ett museum.)
Friedman förtydligade: Europa har vackra städer att besöka men är stelt och stagnerande. Framför allt klarar inte Europa, till skillnad från USA, att dra dynamisk kraft ur ett mångetniskt samhälle.
Den uppfattning Thomas Friedman uttryckte är typisk för amerikanska bedömare. Friedman är ingen Europaätare och ingen reaktionär. Han är en liberal demokrat politiskt, men med ovanlig närkunskap om världen och öppen förmåga att iaktta vad som sker. När han bedömer att Europa har en historia men saknar framtid, är det värt att lyssna.

**********
Vad jag kunnat förstå har Sverige just inlett ett år av valrörelse som ska handla om storleken på de sociala bidragen. De borgerliga vill minska, för att göra det mer lönsamt att arbeta. Socialdemokraterna vill öka ytterligare, eftersom det är enda sätt de numera vet för att vinna val. Som framtidsbyggare är socialdemokratin slut.
Detta är ett tragiskt bruk av en period då allmänheten gör sig beredd att ta ställning till Sveriges framtid. Sverige har numera val bara vart fjärde år. Väljarna borde då inbjudas till en mer väsentlig framtidsdiskussion. Vad ska Sverige leva och blomstra av i framtiden? Vad behöver göras för att det om 10-20 år ska vara roligt och dynamiskt att bo och verka i landet? Dessa frågor för in på forskningen, entreprenörskapets villkor, attraktionskraften för företagslokaliseringar - men också skolan, brottsnivån, normerna och värnandet av civiliteten i kulturen.Det tycks gå hyggligt för svensk ekonomi just nu, även om anmärkningsvärt många lever på bidrag i stället för arbete. Rege­ringen, som finansministern i en riksdagsdebatt i våras, tar det som intäkt för att regeringens aktuella politik är tillräckligt bra. Men vad man då missar är att dagens resultat inte är en följd av dagens politik.När det gäller företagsklimat råder en eftersläpning på kanske 10-15 år, eller längre. Det positiva som hänt på t ex IT-området är en följd av systemförändringar i början av 1990-talet, som teleavregleringen och skattereformen. Socialdemokraterna strävar numera i motsatt riktning i förhållande till de systemförändringar som har gett framgång och Göran Persson har bundit sig vid allianspartier som avskyr dessa förändringar. Om de blir kvar vid makten ännu en period, förstärks tendensen till återtåg. Man vill tillbaka till det gamla, inte bygga det nya.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=473843&previousRenderType=2

De der ikke allerede har læst interviewet med Bergström om "Et parti staten Sverige, a sovjet light" - bør fluks gøre det:
http://www.respublica.dk/2004_artikler/hans_bergstroem.htm?submit=DSM+-+samtal+med+Hans+Bergstr%F6m

Forslag til afskaffelse af blasfemiparagraffen
der som Lillelund skriver nedenfor, ikke bare er overflødig, men på vej til at blive farlig. Via Filtrat:
Fremsat den 18. marts 2005 af Jesper Langballe (DF), Kim Christiansen (DF), Kristian Thulesen Dahl (DF), Christian H. Hansen (DF), Pia Kjærsgaard (DF), Hans Kristian Skibby (DF) og Peter Skaarup (DF)
Forslag
til
Lov om ændring af straffeloven
Bemærkninger til lovforslaget
Forslaget er en uændret genfremsættelse af lovforslag nr. L 157 fra folketingsåret 2004-05, 1. samling (se Folketingstidende 2004-05, 1. samling, tillæg A side 4706 og 4704).
Formål med lovforslaget
Forslaget går ud på at ophæve straffelovens § 140, den såkaldte blasfemiparagraf. Efter denne regel straffes visse meningstilkendegivelser om troslærdom eller gudsdyrkelse med bøde eller fængsel indtil 4 måneder. Der er ikke dømt efter bestemmelsen siden 1938, jf. Østre Landsretsdom af 19. januar 1938, Ugeskrift for Retsvæsen 1938 side 419.
Baggrund for forslaget
Principielt og religiøst er en lovparagraf med straf for blasfemi en komplet misforståelse i et kristent land. Tanken om, at vi med loven i hånd skal værne Guds ære, er nærmest blasfemisk. Muhamed hævnede i 622 militært de forhånelser, han havde mødt i Mekka, og siden har der været dødsstraf for at forhåne profeten – til forskel fra den nytestamentlige beretning om Jesus, den sagtmodige kon­ge, som selv opsøgte krænkelser og forhånelser på korset. Jesus hyrede jo heller ikke en ro­mersk advokat, da han blev stedt for sin jordiske dommer Pilatus. Han sagde tvært­imod, at Pilatus li­ge­ så lidt som den hånende og hadefulde folkeskare havde nogen virkelig magt over ham. Det havde kun én. http://www.ft.dk/Samling/20042/lovforslag/L131/som_fremsat.htm