Asmaas amnesi

(foto © webmaster)
Lars Hedegaard skriver blandt andet:
»I Jyllands-Posten 4. april blev hun konkret spurgt om sit forhold til den ekstreme pakistansk-baserede organisation Minhaj ul-Quran (På Koranens vej), der har gjort sig bemærket ved at arbejde for en islamisk stat, dvs. en stat med sharia-lovgivning. Men på det punkt er der underlige huller i hendes viden: »Indtil for nylig anede jeg ikke, hvad det var for en forening,« meddeler hun her i begyndelsen af april i år. Det er ganske kuriøst. I oktober 2005 må hun i hvert fald have vidst, hvad Minhaj ul-Quran var for noget, for da var hun frontfigur for 11 muslimske organisationer, der indgav politianmeldelse mod Jyllands-Posten for at have krænket muslimerne med sine tegninger af Muhammed. En af de 11 organisationer var Minhaj ul-Quran.
Abdol-Hamid er ligeledes primus motor for de godt 20 muslimske organisationer, (der er lidt usikkerhed om tallet), der for få dage siden anlagde civilt søgsmål mod Jyllands-Postens chefredaktør Carsten Juste og kulturredaktør Flemming Rose i samme anledning. Blandt sagsøgerne er Minhaj ul-Quran.
I foråret 2005 optrådte Asmaa Abdol-Hamid som koordinator for et islam-kursus, som organisationen Muslimer i Dialog holdt i Odense. Den såkaldte »studiegruppeansvarlige« ved den lejlighed var Babar Baig, der et par år forinden havde været et fremtrædende medlem af Minhaj, men som sammen med andre kendte hoppede over til Muslimer i Dialog. Det var efter, at der i pressen havde været en del negativ omtale af Minhaj ul-Qurans metoder og antidemokratiske bedrifter.
Vi skal altså tro, at Abdol-Hamid ikke har anet, hvad det var for en organisation, hendes kollega Babar Baig havde været med i.
Det skal man vist tilhøre Enhedslisten for at fæstne lid til.
************
Under valgkampen i Odense fremkaldte det nogen murren, at Abdol-Hamid ikke ville give hånd til vantro – en praksis, der ville have vakt undren på venstrefløjen for blot et par årtier siden, men som i dag mødes med udbredt forståelse som udtryk for den nye progressivitet. Som det er udlagt på TV, vil Asmaa ikke røre ved mænd, fordi de er mænd. Glemt er det, at hun heller ikke vil give hånd til vantro kvinder.I dag er den indpakkede fundamentalist med sin stærke tro på en totalitær samfundsorden og streng apartheid mellem rene og urene nærmest blevet galionsfigur for det multikulturelle samfund, Enhedslisten har sat på programmet, nu hvor socialismen er taget af plakaten.«

Lars Hedegaard,
DR 2s nye studievært har det svært med hukommelsen
Berlingske Tidende 8. april



Agitprop for ny-svenskere

Svenske SAP - et parti blottet for hæmninger. Sådan tér et parti sig, der har sejret ád helvede til" for over 50 år siden. Og de taber næppe heller dennegang. Indvandrerne er partiets lovning på aldrig mere at tabe magten - ja, måske at ende på 100 % tilslutning.
Socialdemokrati för invandrare
– När man går igenom det material som min familj studerat blir man chockad. Det påminner mycket om vad jag som liten studerade i iranska skolor, men där rådde åtminstone inga tvivel om att materialet var propaganda.
- Det säger Nima Sanandaji, som, tillsammans med Patrik M Andersson och Fredrik Segerfeldt, har skrivit Timbrorapporten Välkommen till Sverige! Om politisk snedvridning i kurslitteraturen i SFI, svenska för invandrare.
- I rapporten finns omfattande referat från kurslitteraturen i fråga – kurslitteratur som enligt regeringens uppdrag ska ge vuxna invandrare ”grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället”.
I en bok återges vad som uppgesvara olika vardagsteman i det svenska samhället:

”Den 1:a maj är det arbetarnas dag. Jim och Johan går i ett demonstrationståg. De har röda flaggor i händerna. Några bär stora banderoller.
Johan läser – arbete, fred, frihet, solidaritet, kamp ... Johan förstår inte alla ord. Han frågar sin pappa ochpappan förklarar.”

Totalt har författarna granskat tio SFI-böcker från fyra förlag om hur svensk vardag och historia återges. Den ideologiska slagsidan är tydlig – historien beskrivs nästan uteslutande i den så kallade arbetarrörelsens perspektiv och de budskap som smygs in i beskrivningarna av vardagen är socialdemokratiska. I en annan bok reflekterar ”den nyanlände jugoslaviske invandraren Bianco” över sambandet mellan skatter och offentlig service:

”Skatterna är högre här, men så är ju också skolorna och sjukhusen modernare här”.
Den svenske affärsmannen dyker också upp i en av kursböckerna:

”Han vaknar och går ned till poolen. Han simmar 1000 meter. Sedan ringer han i en klocka och en hemhjälp kommer och serverar frukost. Han fårjuice, te, nybakat bröd, ost och marmelad – allt på en silverbricka. Efter frukosten klär han på sig. Han väljer bland kostymer, skjortor och slipsar. Alla kläder är mycket exklusiva. Sedan kör han till stan i sin lyxbil. Han arbetar på kontoret hela förmiddagen.
- Efter lunch flyger han till London. Han ska sälja ett hus i England. Han vill tjäna pengar – mera pengar. På flygplanet hem köper han parfym åt sin hustru. Han tänker på henne. Hon vill ha barn. Hon pratar alltid om barn och klagar över att hon har tråkigt på dagarna. Han förstår inte varför. Hon harallt: smycken, kläder, pengar, flera hus i olika länder och en rik man. Han vill inte ha barn. Han har inte tid med barn. Han vill tjäna pengar. Pengar, arbete och en vacker fru är allt i livet – och en ny, snabb bil!”

Årligen deltar nästan 45 000 invandrare i denna offentligt arrangerade och finansierade undervisning som till dem förmedlar dessa förvridna bilder av svensk vardag och historia.
- Betecknande är att texterna låter som hämtade från barnprogram i den svenska statstelevisionen på 1970-talet. I socialdemokratins Sverige är det inte bara självklart
att familjer går i sossetågen på första maj och att affärsmän är barnhatande dyrkare av Mammon. I socialdemokratins Sverige är det också självklart att man försöker indoktrinera vuxna invandrare medett tilltal som vore de småbarn.
Inte undra på att Nima Sanandaji associerar till totalitär propaganda.
Thomas Gür i SvD
Timbro rapporten
på Enpartistaten
Forstadsidealisterne

Nu hvor R er lige så store som DF, og kun 7 mandater mindre end S, må det være på tide at gentage en karateristik fra 1999, der havde gyldighed ud over øjeblikket:

På engelsk taler man om "the best and the brightest", når man refererer til den kosmopolitiske elite, der er stærkt forankret i globaliseringen og liberaliseringen. De vil være verdensborgere, og de har frivilligt installeret sig i luksusghettoer med private vagtværn, privatskoler og private renovationsarbejdere.
- Sammen med Benneton udbreder de dogmet om menneskerettighederne, og de forarges over en fjern diktators juridiske immunitet og hylder skabelsen af en international domstol. De er imod åndens overlegenhed. De er både kollektivt indstillede og modstandere af nationalismen. I deres lukkede verden forsvarer de en åben moral.
- Deres samfundsforpligtigelse når aldrig ud over grænserne for deres beskyttede kvarterer*. Det er mennesket uden navlestreng: fanatiske tilhængere af menneskerettigheder og afskyelige samfundsborgere på en og samme tid.
Alain Finkielkraut, Politiken 11-9-99
Nomos
*NB: Margrethe Vestagers børns privatskole

Forstadsprovinsialismen kom til sublimt udtryk, da Anita Bay Bundegaard forslog, at Danmark bør tage imod folk, der flygter fra økonomisk elendighed. Potentielt 3-4 mia mennesker. For det blev hun sparket opad til et vellønnet sted, hvor hun hører mere hjemme: FN i Geneve.

HVORFOR netop nu?
Der er en del intern ballade i Det Radikale Venstre, og især derfor kan det ikke udelukkes, at meldingen om Marianne Jelved som statsministerkandidat dybest set handler om at befæste hendes stilling som partileder.
Man afsætter vel ikke en statsministerkandidat - medmindre selvfølgelig at statsministerkandidaten hedder Svend Auken og er socialdemokrat, men det er en ganske særlig historie, som næppe bliver gentaget foreløbig.
Opbrud

Advarsel !
Af Hans Hauge, lektor, dr. phil. på Nordisk Institut, Aarhus Universitet
JEG VIL ADVARE sarte sjæle mod at læse resten. Der vil til slut stå noget, som læsere, der går ind for respekt og dialog, vil finde anstødeligt. Tonen vil ikke blive blid.
**********
Primitive mennesker er som børn, mente de. Børn vil man jo ikke tage troen fra, vel?
Hvem kan få sig til at sige, at julemanden ikke findes? Man kritiserer ikke børns religion. Og derfor heller ikke muslimers: De er ikke nået vort rationelle niveau endnu. Lad dem dog gå med deres barnlige tørklæder, og lad dem da have deres religion i fred. Dem må I ikke kritisere. Ja, sådan tænker de om muslimer - de progressive og Arla og borgmesteren i Århus. Vorherre bevare os.
Religionskritik